Bri

Jag heter Bri och använder pronomenet hon/henne. Jag är nätverksingenjör, tycker om att resa, är ibland fotograf och digital konstnär, HBTQIA+-aktivist och AFOL (vuxet LEGO® fan)!<br>

Berätta om AFOL HBTQIA+-communityn. Vad har det gett dig att vara en del av gruppen?

Min första kontakt med AFOL-världen var på en affärsresa, i ett område där jag visste att det fanns några fantastiska LEGO användargrupper (LUG). Jag hade inte mycket att göra under den helg jag var där, och det råkade sammanfalla med ett månatligt LUG-möte, så jag chansade och gick på mötet. Jag var lite tyst och satt för mig själv i början. Jag kände ingen, men det varade inte länge då en liten social grupp med HBTQIA+-personer, FabuLUG-gruppen, omedelbart tog sig an mig. De flesta i gruppen är också med på de andra LUG-mötena. Att hitta min HBTQIA+-familj tog mig in i en fantastisk värld av kreativitet. En av LUG/FabuLUG-medlemmarna föreslog faktiskt att jag skulle starta en egen LUG i mitt område.

Vilken roll tror du att företag kan spela när det gäller att stödja HBTQIA+-communityn?

Den här är en utmanande fråga, så jag vill också utmana företagen. Å ena sidan har vi sett företag fira Pridemånaden på ett sätt som vi kanske kallar ”rainbow-washing". Med det menar jag att nu när Pride är en ”stor fest”... DÅ passar det att dyka upp. Var var ni under aidskrisen? Var var ni under kampen för samkönade äktenskap? Var var ni när vi hade det svårt? Jag vill att människor och företag ska tänka på det när de bestämmer sig för att bli allierade.

Å andra sidan kan det vara svårt även i dag, och vi behöver alla allierade vi kan få! Så tack för att ni finns där! Jag skulle börja med att fråga: Stöder er företagspolicy idag era HBTQIA+-medarbetare och kunder eller inte? Om vi tittar på arbetstagarsidan, till exempel, stöder ni omfattande transvård? På vilket sätt främjar ni er personals psykiska hälsa? Har de som arbetar inom företagshälsovården förståelse för HBTQIA+-communityn på ett sätt som faktiskt hjälper snarare än förolämpar den? Anställer ni HBTQIA+-personer för att arbeta med HBTQIA+-kampanjer och integration? På kundsidan, bidrar de produkter ni skapar till att lyfta HBTQIA+-personer? Tar ni offentligt ställning för HBTQIA+-organisationer i kampen för jämlikhet? Stöder ni HBTQIA+-organisationer ekonomiskt och konkret på ett sätt som är vettigt med tanke på var ni befinner er som företag? Ger ni stödet med eftertanke och ett syfte, snarare än att bara försöka marknadsföra en produkt med en regnbåge på för att det är vad företag i allmänhet gör i juni? Visar ni er året om, inte bara i juni?

Med det sagt tror jag förstås att det finns många sätt för företag att bidra till rättvisa och inkludering i världen.

Hur använder du kreativitet som ett sätt att uttrycka dig?

LEGO byggande har på senare tid varit en form av meditation för mig. Som en person med könsdysfori som ofta tar sig uttryck i ångest och depression har byggande med LEGO klossar för mig varit ett sätt att helt fokusera på något annat. Jag har väldigt svårt för att sitta och meditera. Jag vet att det förmodligen betyder att jag skulle behöva göra det mer, men för mig går det alltid bättre med aktiva former av meditation, som promenader eller vandring. LEGO klossar är en av dessa. LEGO byggande rensar huvudet. Det finns något extremt tröstande för mig med att sätta mig ner för att bygga. Alla delar och bitar jag behöver finns där. Om jag bara följer planen kommer allt att bli bra. Allt kommer att bli bra.<br>

Hur och var firar du Pridemånaden i år? Vad betyder Pridemånaden för dig?

Lokalt är vår Pride i oktober. Vem vet var vi kommer att vara då med tanke på pandemin, men jag håller tummarna för att vi kan träffas fysiskt och att jag kan krama alla mina vänner! I juni kommer jag troligen mest delta i några virtuella evenemang.

För mig är Pridemånaden en tid att synas. Under mycket lång tid gömde jag mig för världen. Jag är inte stolt över det, men det var vad jag trodde att jag behövde göra för att överleva. Jag trodde inte att världen skulle acceptera den riktiga Bri. Men jag kom till en punkt då det inte längre var ett alternativ att gömma sig för världen. Smärtan av att inte komma ut var större än smärtan av att förlora allt och alla i mitt liv. Långsamt, och på mina villkor, gjorde jag det. Jag kom ut för alla och till min stora förvåning (och tack och lov) är nästan alla fortfarande kvar i mitt liv. Jag har tänkt mycket på mina förfäder och föregångare, hur jag står på deras axlar. Det är inte alla HBTQIA+-personer som kan komma ut. Vi måste alla göra det som är bäst för att skydda oss själva, men jag har kommit ut nu, och jag är stolt, och jag kan vara synlig för alla de där människorna som just nu inte kan vara synliga själva.