(0)
    Hur kan mitt barn skaffa vänner? – Svar på dina frågor

    Hur kan mitt barn skaffa vänner? – Svar på dina frågor 

    Vi får många frågor från föräldrar om vänskapsrelationer.

    Lyckligtvis har vi med LEGO® Friends gjort en hel del efterforskningar om hur man bygger upp vänskap ... fattar du? Bygga upp vänskap ...

    Vi går snabbt vidare ... Låt oss svara på några av era vanligaste frågor!

    Vilka är de viktigaste färdigheterna när det gäller att bygga upp vänskap och bibehålla relationer? 

    Okej, obligatorisk friskrivningsklausul: Alla vänskapsrelationer är olika. Men det finns vissa färdigheter som är viktiga för att vara en bra vän, oavsett ålder.

    En av de viktigaste är kommunikation. Att kunna lyssna aktivt (alltså veeeerkligen koncentrera sig och engagera sig) är hörnstenen i de flesta bra relationer.

    En annan är att vara snäll, även när vänner gör något som du inte gillar (som att ta den sista pizzabiten utan att ens FRÅGA dig, vem gör så?).

    Kommunikation och att vara snäll är därför centrala begrepp i TV-serien LEGO Friends: Nästa kapitel. Vi undersöker ofta hur missförstånd leder till konflikter – och det bästa sättet att läka dem är att vara snäll.  

    Varför är leken viktig för att utveckla vänskapsrelationer och sociala färdigheter hos barn? 

    Det är vetenskapligt bevisat att lek har en transformativ inverkan på barns utveckling.

    Barns sociala färdigheter stärks under leken när de lär sig att dela med sig och samarbeta på ett kreativt sätt.

    Barn kan ofta inte kommunicera på ett effektivt sätt förrän de är äldre. Men i lekens trygga rum blir dessa dialoger mycket enklare, vilket bidrar till att utveckla deras vänskapsrelationer.

    Enkelt uttryckt, ju mer de leker desto bättre blir de på sådant som empati och konfliktlösning. 

    Hur kan jag uppmuntra mitt barn att ta initiativ till samspel med jämnåriga? 

    Det finns mycket du kan göra under den tid du ägnar åt dina barn för att hjälpa dem att bli mer sociala på egen hand.

    Det bästa sättet är att helt enkelt föregå med gott exempel. Barn gör oftast det vi gör, inte det vi säger.

    Istället för att säga åt ditt barn att exempelvis ha ögonkontakt och ställa fler frågor eller kritisera deras skärmtid, se till att du själv övar på dessa sociala färdigheter.

    Kombinera det med positiv förstärkning när de uppvisar dessa sociala färdigheter, snarare än att bli upprörd för att de inte gör det.

    (För andra aktiviteter, lekar och knep, kolla in vår artikel om aktiviteter som ökar de sociala färdigheterna.)

    0-stadiet: Lekkamrater direkt

    • Ungefärlig ålder: 3–6
    • Barnens vänner är vanligtvis i närheten.
    • Vänskap handlar om omedelbar glädje.
    • Låg förväntan på en varaktig relation.
    • Kan vara vänner ena dagen och ”inte” nästa. 

    1-stadiet: Envägskommunikation 

    • Ungefärlig ålder: 4–9
    • Vänskapen går utöver direkta, roliga aktiviteter.
    • Barn tycker om vänner som gör snälla saker för dem, men tänker vanligtvis inte på vad de kan bidra med i en vänskapsrelation. 

    2-stadiet: Tvåvägskommunikation 

    • Ungefärlig ålder: 7–12
    • Vänskapsrelationerna blir mer ömsesidiga.
    • Barn börjar ta hänsyn till kompisars perspektiv.
    • Stort fokus på rättvisa. Vänskapsrelationer kan upplösas om vännerna inte återgäldar snällheten. 

    3-stadiet: Intima, ömsesidiga relationer 

    • Ungefärlig ålder: 8–15
    • Barn hjälper varandra utan att ”räkna poäng”.
    • De anförtror varandra känslor som de inte delar med sig av till andra.
    • De blir ”bästa vänner” och gör allt tillsammans. De kan känna sig förrådda om en kompis gör något med en annan kompis ...

    4-stadiet: Mogen vänskap 

    • Ungefärlig ålder: 12–vuxenlivet
    • Vänskapsrelationer blir mindre possessiva och får större fokus på tillit och känslomässig närhet.
    • Man kan förbli nära varandra trots att man är separerade fysiskt. 

    Finns det strategier för att hjälpa mitt barn att hantera avvisanden eller navigera i konflikter med vänner?  

    Att hantera avvisanden är värdefull livskunskap, och inte något man ska undvika. 

    Även om vi inte tycker om att se våra barn uppleva smärta, måste vi vara försiktiga så att vi inte viftar bort deras känslor för att försöka få dem att må bättre snabbare.

    Låt dem identifiera sina känslor i en lugn, stödjande och empatisk miljö.

    Öppenhet är det bästa sättet (som vanligt ...). När ditt barn upplever att hen blir avvisad, fråga hur hen känner sig och lyssna aktivt. 

    Dela gärna med dig av dina egna erfarenheter av att ha blivit avvisad tidigare, utan att ta för mycket fokus från barnet. Det kan visa barn att konflikter är en naturlig del av livet, få dem att känna sig mindre ensamma och ge dem en möjlighet att må bättre.

    När det gäller vänskapskonflikter kan små barn ha svårt att förstå andra perspektiv. Uppmuntra dem att tänka på hur den andra personen kan känna sig. Det kan hjälpa till när du ska förklara missförstånd för ditt barn och göra det mer empatiskt. 

    Bör jag ingripa om jag märker att mitt barn har svårt med vissa vänskapsrelationer? 

    Om ditt barn blir mobbat eller befinner sig i en liknande allvarlig situation bör du kontakta skolan.

    När det gäller vanliga vänskapsproblem kan det dock vara bättre att hitta sätt att stödja ditt barn utan att ta över. Vi strävar alltid efter att ge barnen de färdigheter som krävs för att navigera i sina egna vänskapsrelationer, snarare än att hantera relationerna åt dem.

    Be dem identifiera positiva vänskapsrelationer och vad de gillar med dem. Det kan bidra till att de ser sina mer utmanande relationer i ett sammanhang.

    Om ditt barn beter sig svartsjukt när det gäller sina vänners beteende kan det vara ett bra tillfälle att prata om gränser och vad vi rimligen kan förvänta oss av vännerna – och vad de bör förvänta sig av oss.  

    Vad kan jag göra om mitt barn är blygt eller ängsligt i sociala situationer? 

    För det första, låt barn veta att det är okej att känna sig blyg eller ängslig. Satsa på positiv förstärkning i stället för kritik, särskilt om de är modiga nog att själva identifiera känslor av ångest. Påminn dem om att även många vuxna kämpar med det!

    Ta sedan fram en plan tillsammans. Diskutera mål för olika sociala situationer de kan befinna sig i – som att prata med ett barn som de inte känner eller undvika att bli upprörd på en fest. Tänk ut belöningar som du kan ge dem som motivation.

    Du kan fråga dem vilka som är deras bästa vänner i skolan och ordna avslappnade lekträffar hemma hos dig eller – när ditt barn känner sig mer bekväm – hemma hos deras vänner.

    Att börja i liten skala kan vara ett bra sätt att hjälpa dem att öppna sig i sociala sammanhang.

    Om ditt barn visar tecken på svår ångest som påverkar det dagliga livet bör du naturligtvis överväga att söka professionell hjälp.

    Hur kan jag lära ut empati, mångfald och inkludering i mina barns vänskapsrelationer? 

    Vi har redan diskuterat hur man kan uppmuntra barn att bli mer empatiska genom att be dem fundera över hur deras vänner känner sig – särskilt efter en konflikt.

    När det gäller mångfald och inkludering bör man ta hänsyn till allt det kulturella de tar emot runtomkring sig. Barn relaterar till karaktärer i sina favoritprogram, filmer, böcker och leksaker. Det är därför vi försöker vara så inkluderande som möjligt i våra teman – som de nya säsongerna av LEGO Friends, som innehåller karaktärer med många olika bakgrunder. Det visar barnen att mångfald är en styrka.

    Uppmuntra också dina barn att delta i evenemang, firanden, festivaler eller till och med idrottslag där människor med olika bakgrunder deltar.

    Som alltid lär sig barn genom observation. Så det bästa sättet att uppmuntra empati, mångfald och inkludering hos dina barn är om du själv är en förkämpe för dessa principer.

    Den goda nyheten är att om du ställer den här typen av frågor så är det nästan helt säkert att du är det.

    Fortsätt så!