Jazza loss med Anderson Ward Grubb

LEGO® designern Anderson Ward Grubb tar oss med bakom dörrarna till jazzklubben och ger oss en fascinerande inblick i berättelserna och hemligheterna bakom den nyaste modulbyggnaden.

Serien LEGO Modular Buildings är proppfylld med intrikata detaljer, fräcka historier och uppfinningsrika byggtekniker och är inget mindre än klossbyggd genialitet. Här berättar LEGO designern Anderson Ward Grubb, en av designerna bakom jazzklubben, hur teamet samarbetar för att skapa dessa otroliga set.

Hur kom det sig att den här nya modellen skulle bli en jazzklubb?

Det finns två anledningar: en praktisk och en mer känslomässig. I praktiken måste de historier vi vill berätta med modulbyggnaderna få plats på en relativt liten yta. När man väl har byggt in alla fyra väggar och trapporna försvinner utrymmet så snabbt! Jazzklubbar är ofta inte särskilt stora lokaler, så det var logiskt på det sättet.

Känslomässigt är jazz – och idén med en jazzklubb – väldigt suggestiv. Tänk häftig musik, spännande kvällar ute på stan, en atmosfär från en svunnen tid med massor av stil och energi. Vi vill inte bara att de modulära seten ska ge bygglädje, utan också glädjen att ge sig av till en livlig och händelserik stad ... och en jazzklubb passar perfekt in i den idén!

Den här lokalen bjuder inte bara på musikunderhållning ... vi såg också trollkarlsminifiguren med sin kanin och höga hatt. Men är inte trolleri och jazz en ovanlig kombination?

Nej, faktiskt inte! Små scenkonstlokaler har ofta en mängd olika typer av föreställningar för att kunna ha ett fullt schema och underhålla gästerna hela kvällen ... och ibland flyttas de som inte riktigt passar in till den senare delen av kvällen. Jag har själv varit med i några av de där sena kvällsuppträdandena! Det här setet är en liten blinkning till dem som uppträder närhelst och varhelst de kan för att utöva sitt hantverk och skapa sig ett namn.

Trollkarlen gav oss också chansen att lägga till en vit kanin, som vi sedan kunde koppla till köksträdgården på taket där det odlas morötter särskilt till kaninen. Vi älskar att ha med söta djur i modulbyggnaderna.

Modulbyggnader har alltid ett så smart sätt att berätta historier genom sin design! Kan du berätta om några fler berättelser som utspelar sig i den här modellen?

Huvudberättelsen i jazzklubben är att varenda utrymme är designat enligt vad huvudpersonen – sångerskan – skulle göra när hon förberedde sig för sitt framträdande. Hon kunde hämta sin klänning hos skräddaren, byta om i omklädningsrummet, träffa chefen på kontoret, äta en bit mat före framträdandet och slutligen uppträda på klubben.

Det finns även andra små berättelser som har en koppling till tidigare modulbyggnader. En av mina favoriter är ekorren som har gjort ett bo av löv på taket. Dessa löv matchar dem som har fallit ner på trottoaren utanför bokhandeln, så kanske var det där ekorren fick tag på dem! En annan detalj är konstverket som hänger i omklädningsrummet. Det är i samma stil som konsten i galleriet på Boutiquehotellet ... så vi föreställer oss att det var där det såldes.

Min favoritberättelse med öppet slut, som jag hoppas att fansen hittar på egna svar på, är att jazzklubben har en egen liten biljettlucka där man köper biljett för att se en föreställning. Men när man kommer in i klubben öppnar den sig rakt in i pizzarestaurangen! Så vad händer om en kund som köper en bit pizza bara går in på klubben utan att betala? Kanske har klubbchefen och pizzabagaren ett avtal om att alla som köper en pizzabit kommer in på föreställningen? Kanske är det bara ett enda stort företag ... Jag låter dig avgöra vilket!

Det verkar som att ni hade väldigt roligt när ni designade setet och kom på alla historier. Har du några andra roliga minnen från designprocessen?

Vi la mycket tid på att fundera över vad som skulle hända på den allra, allra översta våningen i byggnaden ... och några av idéerna var ganska galna! Vid ett tillfälle ville vi leka med idén om ett bakre rum på en nattklubb, men med en twist. Någon föreslog till och med att vi skulle ha hundar som satt och spelade kort runt ett bord! Det hade varit kul, men kanske lite för egendomligt för modulbyggnaderna.

Hade du planerat att lägga till en pizzeria och ett skrädderi redan från början?

Vi hade många olika idéer om vad man skulle kunna göra med de mindre utrymmena på jazzklubben. En rolig idé vi hade var att göra så att varje rum på något sätt handlar om att skapa musik, ljud eller oljud. I det scenariot skulle lägenheten högst upp ha haft en boende som inte kunde sova på grund av alla ljud! I slutändan landade vi dock i idén att varje utrymme skulle handla om vår huvudperson, sångerskan.

Vilka aspekter eller delar av det här setet är dina personliga favoriter?

En av mina favoritsaker är den otroliga uppsättningen minifigurer som medföljer ... särskilt de nydekorerade delarna till jazzsångerskan och hennes bandmedlemmar! Vår grafiska formgivare Ashwin Visser har designat dem med stor kärlek och omsorg. En stor applåd till Ashwin för dem! En annan del av bygget som jag älskar är hur huvudentrén är byggd. Jag tyckte att det skulle vara kul att placera delar av byggnaden så att de låg diagonalt genom hela modellen, vilket gav många snygga byggaspekter ... till exempel hur huvudentrén är byggd och hur skrivbordet på chefens kontor är sammansatt. De är roliga eftersom de visar att LEGO bitar inte alltid behöver byggas i räta vinklar.

Finns det något annat nytt eller anmärkningsvärt med jazzklubben?

Absolut! Kontrabasen är ett nytt inslag i det här setet. Den utvecklades för LEGO VIDIYO™, men kom aldrig med i ett set, så det var verkligen en lyckoträff att vi startade designa jazzklubben precis när den delen blev tillgänglig. Dessutom är bågen som är inbyggd i pizzaugnen en ny LEGO del som från början utformades för att vara ett hjulhus på LEGO bilar och lastbilar.

Och själva pizzabiten har fått ett nytt tryck! Det gamla ska tas ur bruk, så det var ett utmärkt tillfälle att designa ett nytt. Ett tag funderade vi till och med på att vara väldigt kontroversiella och göra det till en pizza med ananas på. I så fall skulle vi kunna ha minst en minifigur med en äcklad min med i setet! Men i slutändan ville vi göra ett tryck som kunde användas i många framtida set, så vi valde något lite mer ... aptitligt.